Alla inlägg under september 2011
Idag är ordet för Lillprins Bus "behändig". Vi har varit hos doktorn för rutinkoll på ögon, hjärta, lungor, reflexer och pungkulorna. Allt satt där det skulle Bus skötte sig som en äkta prins genom att vara go och gla', han låg och tittade runt omkring sig, tittade på tant doktorn, lät bli att kissa på någon av oss och gruffade bara lite först när han blev fastspänd i bilstolen. Och på både dit- och hemresan som tar högst 5 minuter sov han som en prins. Väl hemma åt han ordentligt och somnade sen på egen hand i vagnen som nu står ute på altanen med babyvakten till hands.
Nu väger Bus 5430 g och är 57,3 cm med ett huvudomfång på 38,7 cm.
Nog är han en behändig liten klimp som sköter sig såhär bra!
Läste lite mer och såg på film om det där med utflytningar och att raspa på hovväggen för att det snabbare ska växa ner en rak hovvägg - inte bra. Och jag köper argumentet om varför man inte ska göra det.
Hovkapseln håller ju ihop hoven och om man börjar tunna ur den blir den svagare och det blir ännu lättare utflytningar. Dessutom skyddar hovväggen mot väta och håller inne den egna "vätan". Då är det bättre att bara verka som vanligt och ta hand om utflytningen när den självmant växer ner till den punkt man verkar. Gick även igenom materialet från hovkursen jag själv gick och "trimming from the top" var inget vi fick lära oss. Därför avstår jag.
Vädret är för övrigt magnefikt och jag ser såå mycket fram emot eftermiddagens ridtur för jag har tänkt mig en hel del galopp på ängarna :)
"Allt går om man vill!", var den kommentar jag fick av ett par som gick förbi mig idag när jag kom med barnvagn, sadlad häst och ridhjälm på huvudet.
Eftersom hästen verkligen behöver ridas så fick det bli en dryg halvtimmas dressyr i en av hagarna. Emellanåt skrittade vi förbi barnvagnen för att kolla så att Lillprins Bus fortfarande sov och det gjorde han alltså i över 30 minuter. Att jag fick avbryta ridningen kom sig av att Bus bajsade i blöjan och skrek litegrann, men utan att vakna. Jag tyckte dock att det var läge att ge sig, både för hästens och Bus skull.
Själva ridningen gick väl sådär. Jag hade förplanerade övningar och för stora förväntningar och då brukar det gå åt skogen. Vår melodi är att känna av läget för dagen och sen hitta på övningar utifrån det med ett eventuellt förplanerat fokus. Men men, man gör inte alltid som man egentligen vet är bäst. Öppnorna var kanonfina, vänstersluta ok men högerslutan satt långt inne...det är det där vänstra bakbenet som vanligt. Övade lite samling som så gärna bara blir korta steg men mot slutet när hästen var mer "med" behövde jag inte använda tyglen till samling utan bara sätet och det är först då det funkar. Böjningen som jag gått och nojjat lite för det sista var betydligt bättre än vad jag trott. Fick ta igenom en del i början och sen satt den riktigt bra. Satt och finlirade med böjning och alla delar på plats mot slutet och då kändes han väldigt fin. Väckte upp hans energi alldeles i början av passet med lite okontrollerad trav - det gör alltid susen - och sen hade vi mer att jobba med. Blev dock lite mycket när det kom till travarbetet så då jobbade vi på mindre volt med igångsättningar ut öppna och sluta. Fick till det bra flera gånger även om det var t u n g t enligt G. På det hela taget kan jag kanske vara nöjd ändå. Jag vet vad jag gjort för fel och jag vet vad vi behöver träna på och hur.
Sen går jag i hovtankar. Jag har jämfört alla bilder som jag tagit från första början när vi plockade av skorna och ser på skillnader i själva hoven och även i verkningen eftersom det inte var jag själv som verkade första perioden och vad jag kan lära mig utav den verkningen. Har även läst på lite här och var och fått små tips på vad jag kan förbättra.
Såhär har det varit...
- tog av skorna i slutet av november -10 när det var snö. Rejäl strålröta, traumaränder, orak hovvägg, frisk lamellrand, utbuktande sulor. Lite småöm men kom igång fint med allt tåligare hovar.
- i övergången mellan vinter och vår -11 var han lite mer öm på hårt underlag. Strålröta, hovväggen växte ner i allt rakare linje, frisk lamellrand.
- vår -11. Allt blev bättre och bättre med tåligare strålar och något skålformade hovar. Vi fortsatte med korta verkningsintervaller. Jag gick en underhållsverkningskurs och tog över verkningen själv.
- maj -11. Jag började kunna rida mindre pga graviditeten, gräset spirade och G fick en fångkänning. Hovarna blev sämre och lamellranden blev uttänjd pga laminitis och längre verkningsintervaller.
- september - 11. Vi börjar få igång motionerandet, strålarna är mycket bättre, sulorna mer skålformade bak än fram, lamellranden börjar tighta till sig. Verkar oftare igen och vågar ta mer.
Det jag kommit fram till att jag måste göra är att runda av ännu mer i mustangrundningen så att den verkligen kommer ända in till sulan eftersom lamellranden inte får utsättas för minsta brytkraft. Dessutom kan jag putsa mer på utsidan av hovväggen för att få bort de utflytningar som den uttänjda lamellranden gett upphov till. Vi fortsätter med att variera mellan boots och utan hovskydd beroende på vilket underlag vi rider på. Gräs, skogsstig och i viss mån asfalt funkar fint utan boots. Grusväg kräver boots om det gäller längre sträckor.
Med kunskap kommer ansvar och kunskap måste man skaffa sig när man har ett djur att ta ansvar för!
För er som är intresserade av barfotaverkning och naturlig hästhållning så ska ni köpa nya numret av Equipage! Information väl värd att filosofera över oavsett om man har skor eller ej på hästen. Diskussionerna är även igång på tidningens hemsida och många verkar i alla fall vara överens om att oavsett vad man väljer så vill vi alla hästarnas bästa. Och är man av den åsikten så bör man definivt fundera över varför man har gjort det val man gjort och vad det ger för konsekvenser - på båda sidor.
Jag läser (skriver ibland) även mycket på Svenska Hovskolans sida på FB där den här underbara filmen dök upp på ett härligt Paddock Paradise i Danmark. Något för SVT att sända som en kort dokumentärfilm kanske? :) Lite skillnad mot de små fyrkantiga rasthagarna som så många hästar ställs i...och vilka hästar tror ni mår bäst?
För att uppdatera kring min och Bus dag så begav vi oss mot Janolsgården här på förmiddagen. Uppe vid Lyviksberget fick jag dock en känsla av att jag borde ringa och kolla så att kursen verkligen blev av innan jag kommit för långt på väg. Mycket riktigt, kursen hade tråkigt nog blivit inställd. Den där magkänslan är visst bra att lyssna på! Så istället svängde jag av med bilen mot Saxdalen istället och vattnade och gav hästarna mineraler.
På hemvägen slank vi in på Dollarstore och införskaffade en anteckningsbok, pennor i varierande färger för att skriva ner händelser kring Bus i samt råkade få med oss en tröja + byxor med Alfonsmotiv i strl 68. Karln ska väl ha att växa i?!
Har faktiskt haft lite fullt upp och resten av stunderna har jag bara inte orkat blogga. Så nu får det bli lite av varje för att hinna ikapp dagarna...
Efter lördagens långa promenad när jag blev varm och tog av mig jackan så...ja ni kan ju gissa... så fick jag en lättare mjölkstockning. Det var INTE kul Började känna av det på söndagseftermiddagen och lagom till kvällen fick jag frossa och säkerligen feber också. Sov med både linne och fleecetröja på mig. Vaknade av att jag svettades som en gris och stunden efter frös jag igen. Mådde pyton, hela kroppen värkte och jag var alldeles yr i bollen när jag var tvungen att gå upp och byta blöja på Bus. Framåt halvfem började det dock gå åt rätt håll och jag tog dubbla alvedon för att hjälpa skiten på traven. Dessutom hade jag kunnat amma ordentligt på det drabbade området och druckit massor av vatten. Så lagom till att klockan ringde vid åtta kände jag mig på rätt köl igen.
Jag var tvungen att sätta klockan eftersom jag och Bus skulle på vår första mammaträff på Villgott. Kände mig lite skeptisk innan, folk man inte känner och så ska man sitta där och jämföra sina barn. Bus lyckades få oss sena genom att vilja äta och bajsa ur sig innan vi for, men bättre sent än aldrig. När vi väl kom dit så var en gammal kollega - trevlig- till maken där med sin son samt tre andra tjejer. Det visade sig att det var väldigt trevliga personer och jag upptäckte också att det var riktigt kul att fråga de andra om sina upplevelser och få lite tips och tricks. Tydligen var Bus den enda där som kräktes...typiskt! Men är man lite för tidigt född är det lätt hänt att magmunnen inte är tillräckligt utvecklad. De andra lugnade mig med att det blir bättre när han börjar sitta upp. Måste kika i böckerna när det är dags! En av bebisarna sov hela natten - what * * Bus - skärpning! En av tjejerna visade sig också ha häst, men hon hade lånat ut honom på foder för det var en vimsig fullblodspojke som hon inte tordes sätta sig upp på när hon var gravid och nu hann hon väl inte riktigt med. Jag fick hejda mig själv från att dra igång stora hästsnacket, det var ju icke-hästfolk där också och märkligt nog brukar andra inte tycka att det är lika kul som vi som har häst. Får nog prata lite på tu man hand med henne nån gång!
Nu missade jag ju söndagen förresten. Vi hade städdag på området. Måttligt kul på förhand, alltid trevligt i efterhand. Den här gången fick jag städat fönsterbläcken, grävt ur landet på baksidan och böt blomster med en väldigt trevlig granne som jag bara hejjat på innan. Hon fick en starkt rosa blomma av mig och jag fick en storblommig gul blomma av henne. Kul grej! Gulheten planterades av maken i hörnet vid nya soldäcket. Och när vi ändå var i farten for vi till Bergslagsodlingarna och köpte på oss fyra buskliknande saker som vi turades om att gräva ner vid ena kortsidan av soldäcket. De kommer bli cirka 1,5 m höga med små blad och vita små välluktande blommor. Tror ni att de har växt klart till nästa sommar?
Vi har såklart tagit lite nya kort på Bus också. Här kommer hans favoritmys!
Han kan också somna om jag håller honom i handen...
För övrigt har Bus börjat äta lite mer vid varje tillfälle och står sig därför lite längre än han gjort innan. Tre- fyra timmar är nästan standard - hoppas att det håller i sig. Jag kan dessutom lägga ner honom i vagnen med napp och han är rätt nöjd på egen hand medan jag donar med nytton.
Idag for vi ut till Farbror Frej och verkade honom. Det var en del knott men hästen stod tålmodigt ut mest hela tiden. Han är ju rätt cool iaf när man bara kan slänga grimskaftet runt en stolpe i hagen.
Det händer fortfarande så mycket med hovarna. De blir ju bättre och bättre och nu ska det som tidigare konstaterats mest till rejält med motion. Kolla jämförelsen mellan juli och september. Bättre strålar, bättre sula, bättre traktstöd och lamellranden börjat tighta till sig igen.
Och bygget går verkligen framåt, snart har vi tak!
Det finns musik som man bara mår så vansinnigt bra av! Låtarna varierar i olika perioder, vissa består, vissa återkommer....här kommer ett litet urval av de nuvarande favoriterna.
En salig blandning!
Lånad bild
...i mun, eller är den i mund?? Jag har faktiskt aldrig fattat vilket.
Anyway. Eftersom maken skulle iväg på match i Värmland vid tiotiden bestämde jag mig för att åka och rida direkt på morgonen efter att jag ammat vid halvåtta. Solen spred ett underbart ljus över fälten och fick varenda grässtrå att glänsa på ängarna. Magiskt! Goliath stod och åt hö ihop med de andra hästarna men hade inget alls emot att följa med mig. Han bjöd till och med på lite mys med sin mule innan vi gick. Efter gårdagens uteritt med lite blandat tempo men mestadels lugnt tog vi istället intervallträning och tempo a la Ove. Två tredjedelar av passet gick därmed till trav och galopp! Vi höll oss ute på ett stort fyrkantsspår på en äng och bytte varv när det behövdes. Goliath bjöd till rejält och gillade verkligen upptåget. Började med skritt, fortsatte med trav, lade in ett par skrittpauser, toppade med galopp, skrittpauser och så en avslutande travjogg. Svetten lackade och hästen var på topphumör! Jag med förresten :) Två timmars uppfriskande hästgemenskap är en suverän start på dagen.
När jag kom hem hade lille Bus inte velat somna om, kanske saknade han mig i sängen? Men han hade bjudit sin far på en hel del rara leenden och små glada tillrop! Vi fick en stunds frukost ihop innan maken åkte iväg och med tanke på det underbara vädret drog jag på Bus byxor och sockar och stoppade ner honom i vagnen för en promenad. Gick runt en av tjärnarna här i området och var ute en timma. Tillbaka här hemma så hann jag tvätta håret och laga + äta tjockpannkaka innan Bus vaknade och ville ha sin mat.
En riktigt produktiv morgon och förmiddag skulle jag vilja påstå! Nu har jag skapligt ont i höger ljumske och ner på insida lår. Har fått det av allt promenerande och för er som tycker att jag rider för mycket kan jag säga att det känns inte alls när jag sitter på hästen. Sådetså. Sen har jag pajat en slemsäck (?) på utsida kant av högerfoten mot hälen till. Det gjorde jag däremot i stallet när jag trampade snett vid en grop. Men man ska ju inte klaga ;)
Bus klagar då inte, han ligger som vanligt i gymet och gör glada små ljud!
Jag och Lillprins Bus har varit på friidrottsdag nere på Hillängen, inte för att vi sportade så mycket själva men vi tog några foton åt pappa som han skulle ha till jobbet. Efter en liten stund tog vi en rask promenad bort till Willys och handlade billiga blöjor och mat inför helgen. Särskilt billigt blev det dock inte ändå...huva vad det kostar att ha barn och äta mat!
Bus hann bli lite småsur innan vi kom hem igen men sen har han varit så pratglad och go'. För tillfället ligger han och luftar och lyssnar på barnvisor och försöker låta bli att somna
För någon som gillar att foto på hobbynivå så är det ganska tacksamt att ha världens sötaste son. Inte mindre än 91 kort knäpptes av på rätt kort tid...alla blir dock inte som man vill så här kommer ett urval av de som lyckades. Det blir ju massor iaf, men jag tror inte att ni misstycker
Bus gillar pussleken!
"Please don't take my banana"
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 |
|||
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 |
27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|