Efter min nya inspiration igår tog jag såklart ett pass på banan med Goliath. Jag återgick till det gamla konceptet och lade fokus på skolor och samling med fortsatt framsving, men plussade på med det jag fått ut av de senaste passen genom balans och följsamhet. Det blev helt enkelt riktigt bra och Goliath kändes pigg, alert och följsam direkt från start.

Det är så vansinnigt roligt när man har backat tillbaka ett steg som vi faktiskt har gjort nu ett tag och sen märker att man tar ett kliv framåt. Arbetet har helt enkelt lönat sig! Travskolorna på volt börjar kännas enkelt, hur coolt är inte det. Nu ska jag tillägga att vi gör det i små steg, alltså korta bitar samt mindre grad av skolorna. Men mottot är kvalitet framför kvantitet och därför känns det riktigt bra då vi behåller balansen och jag för istället för skjuter honom åt något håll.

I traven fortsatte vi sen att jobba med en liten liten höjning av formen. Det genererar till en lätt längning, inte tempomässigt men en längning av steget där han verkligen lyfter upp bogen och bär sig bakifrån. Plötsligt känns det som att sitta på en STOR häst med det där underbara framsvinget av bakbenen. Han höjer verkligen ryggen, balanserar  och bär sig själv, lyfter framdelen och gör plats för de framåtgripande bakbenen. Tänk den dagen vi har den traven som utgångspunkt!!

Innan vi avslutade tog jag upp några stegs skrittpiruett i båda varven för att se statusen på hur han för ytterframben runt på volten. Han visade stora framsteg, ville korta upp steget nån gång men då var det bara att andas och hämta tillbaka avslappningen. Duktiga finaste hästen!!

Första riktiga lämningen för Jacob på förskolan och jag hade den äran. Skrutten höll i mig hårt medan jag klädde av honom jacka och skor så det kändes bäst att gå in med honom till frukostrummet och lämna där istället. När han blev satt i sin sol och såg de andra barnen och mackorna på bordet brände han av ett stort leende och så var den blygheten väck. Älskade sonen....

Vet ni att man blir otroligt svettig av att cykla i full kareta med cykelvagn på släp?! Även om turen tar cirka sju minuter så hinner kroppen producera offantliga mängder svett. På näsan...på överläppen...ryggen...magen... Hm. Inte så fräsch när jag stolpade in med andra ord.

Men nu är det i alla fall gjort!