Eller ja, dopp vet jag inte om jag får skriva med tanke på att jag bara badade mig upp till hakan. Det där med att verkligen doppa hela huvudet är inte riktigt min grej. Dels så pajar man frisyren som man stått och plattat fram en halvtimma och sen får jag en salig blandning av vatten och mascara i ögonen. För att inte tala om att man faktiskt får en lätt panikkänsla av att inte kunna andas som vanligt. Badkruka är jag också. Varm ska det vara, och det var det då inte idag. Eftersom jag dessutom avskyr att hoppa i plurret från en brygga med tanke på drunkningsrisk och panikkänslor så pinar jag mig långsamt ner allt djupare en avskyvärd centimeter i taget. Sambon hade doppat sig för länge sen när jag äntligen tog mod till mig och tog ett par simtag. Men inte var det skönt heller! Efter tio minuter var det i alla fall uthärdligt.

Förutom det första badet för säsongen trampade jag på ett bi och fick ont i foten på väg ner till vattnet. Insåg att jag inte alls vet vad man ska göra om man får ett bistick. Sånt hade man ju alltid sin mamma till när man var liten. Nu ska man tydligen klara sig själv, dessutom utan sympatier från fästmannen. "Kyl dig i vattnet," var hans råd. Jaja, det blev aldrig så farligt. Men jag måste nog googla lite om vad första hjälpen för bistick innebär.