Ni må tycka att jag är ett udda flum och om ni har ett behov av att känna så så gör det mig inget. Men om jag berättar för er hur mina tankar går och hur min tysta kommunikation med Pila låter, kanske ni förstår att tiden i stallet inte bara handlar om att "åka o rida".

Idag kom jag med många tankar och känslor från jobbet när jag gick ut i hagen. Jag brukar rensa huvudet innan jag möter Pila för att vara här och nu. Idag klarade jag inte det utan bad istället Pila att ta hand om mig och allt tankesnurr. Det kändes som att hon övervägde saken innan hon sen bestämt ledde iväg mig mot grinden. Kände mig som ett litet barn som får hålla en vuxen i hand när ovädret mullrar i öronen.

Det fina är att när vi kommer ner på ridbanan är jag Pilas trygga hand. Jag har kikat på Christofers fina video om markarbete och lade idag fokus på att vi verkligen kan hämta ytterbak i slutan. På fritt spår gick jag från att hämta ytter bak till att hämta ytter fram så att det benet kliver runt och mot mig. Pila placerade sig rätt var gång och ur det kunde vi växla mellan sluta och böjd rakt fram på medellinjen. Hennes trav sen...! Hon klarar nu att balansera på mindre volt och hon kliver in med bakbenen under sig i avsaktningen istället för att bromsa med frambenen. Det är en fröjd att se!

Småknäpp eller ej, jag mår fint!