Trillade in på www.horsebalance.blogg.se och läste ett så bra inlägg: http://horsebalance.blogg.se/2014/may/mot-stress-med-meditation.html#comment

Det handlade om att få en stressad häst att känna igen en avslappnande övning och hitta lugnet igen. I varje situation där hästen visade stress hanterade man stressen där och då genom att backa och/eller flytta bogen. Back-back-back-fram-back- flytta bog- fram till exempel. Ända tills hästen slappnar av och kan gå iväg i lugn takt. 

Jag gillar struktur, att veta vad jag ska göra, vilket jag har sagt tidigare. Jag vill ha EN strategi att följa som hästen lär sig och känner igen och det här kände jag var den strategin. Pila blir verkligen bättre och bättre på att hitta lugnet tillsammans med mig, jag börjar förstå hur hon vill ha det (tog ju bara drygt ett år)... Hon lyssnar bra på halter, hon ryggar genom att jag bara vickar med tårna och hon är snabb på att uppfatta mönster. Flytta på bogen kan vara lite tuffare men hon har senast idag visat sig betydligt mera följsam som i öppnan där just bogen flyttas för tryck av yttertygel. Därtill har jag ett kvitto på att flytta bog funkar från helgens uteritt där jag roade oss med svag skänkelvikning över vägen vilket fick henne att frusta och frusta ...och frusta samtidigt som hon började vila mer i steget. 

Pusselbitarna blir fler....

Jag har ju börjat tycka om att ha grejer att rida runt och lägga övningar kring. Idag ställde jag upp tre koner och lade ut två bommar på ridbanan. Perfekt att lägga en treklöver med små volter, skänkelvikning med sikte, åttvolt mellan bommarna, halt mellan bommarna, ett steg ryggning och även skritt över bommarna. Det sistnämnda är ju inte så poppis...kom över med småskutt i början, gick vid sidan när jag var oförberedd men efter ett par gånger kunde hon gå lugnt men med viss spänning. Det där måste vi klura på.... Traven blir bara bättre, hon orkar inte så länge och hon travar gärna när hon inte är ombedd.

Tänkte på det där med att öka traven långsamt som jag läste om, men det strider verkligen mot magkänslan. Det kändes däremot riktigt bra idag för jag har lånat en barbackasadel med stigläder. Jag är oerhört vaksam med tanke på eventuella punkttryck men hittade ett läge där jag sitter i avlastningssits med rumpkontakt, lårstöd och lite lite vikt i stigbygeln. Störde inte Pila lika mycket i traven då som utan stigbyglar. Däremot måste jag lära mig ha detta igen, jag glömmer vara mjuk i knäna, skjuter mig upp från hästen. ..men det gav sig efter en kvart :-)

Världens bästa Pila!

Det är något speciellt med tunga hästar som utför tricks och häftiga rörelser. Kolla här:

Om ni kikar lite extra på huvudlaget så ser ni att hon har kombinerat en repgrimma med kapson. Gissa vad jag tänker lägga till på mig sidepull/repgrimma som ska tillverkas här i veckan ;)

På lördag kommer en kille som heter Jim och tränar oss, det blir mer a la frihetsdressyr/naturlig ridning och då kommer mitt nya huvudlag med matchande tyglar väl till pass!

Igår var alltså jag och Pilan på uteritt i Persbo ihop med Elisabeth och Therese. Pila var lite nervös vid lastningen men väl framme klev hon fint in i stallet och stod blickstilla på gången med sina två färdkamrater strax framför sig. Vid uppsittningen stod hon still och väntade och sen skrittade vi iväg. Hon tog något travsteg men gick nästan enbart på lång tygel med låg hals.

En bit upp i skogen kommer det plötsligt en stor älgko över vägen. Lustigt nog hade Torbjörn sagt innan vi red att han nyligen träffat på älg och Pila hade varit helt cool. Det var hon sannerligen nu också, inte minsta nervositet visade hon. När kossan dessutom stod kvar och började äta 30 meter från oss och min vackra hotfulla sång inte skrämde den nämnvärt tog Pila något steg mot älgen och snart lunkade den iväg.

Vi red över Stollbergs gruvområde i vackra omgivningar med både grusväg och mjuk mossig skogsvård. Både jag och Pila njöt och jag kunde inte ha känt mig tryggare på hennes rygg.

Så äntligen har vi förstått varandra även på uteritt. Ni vet att jag hade mina tvivel och även om Torbjörn sagt att det brukar gå bra så behövde jag hitta fram till den här tryggheten ihop med Pila. Och så mycket "titt-saker" som vi passerade under turen och hon bara gick, det visar vilket förtroende vi har fått för varandra.

Jag kunde inte vara mera nöjd med dagen och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka Torbjörn för att han låter mig rida hans fantastiska häst och hur han ställer upp för mig! !

Tänkte göra ett sidepull till Pila men funderar på att utveckla det till en sådan här, kombo med repgrimma och sidepull. Perfekt när man vill värma upp online och sedan rida!

Regn och rusk biter inte på regnkläder och motivation! Värmde upp online med Pila som bjöd på en riktigt avspänd trav med sökning. Flera korta varvbyten.

Satt upp och kryssade mellan trädstammarna, förde runt, sideways, back ibland och noga med form ibland. Mycket energi men den använde vi till samling istället.

Red även på volt och gick igenom skolorna samt lite trav. Hon hade svårt att stretcha ut höger sida o ville skjuta ut vänsterbog. I traven gjorde hon ett bra jobb energimässigt då hon faktiskt hellre saktade av än ökade när det blev obalans. Framsteg igen :-)

Det här att rida dressyr på annat ställe än ridbanan var inte för särskilt länge sen ingen självklarhet. Kul när vi kan utöka våra ridställen!

Underbara häst vad jag var glad att se henne igen! Det är tråkigt när hon är borta men jag ska inte sticka under stol med att det även är en rejäl motivationshöjare att få sakna och fundera på nytt.

Lite inspirerad av Anette och hennes ridlek i granskogen tog jag med Pila till björkdungen vid hagarna idag. Där finns både perfekta träd att leka runt samt öppen yta. Vi värmde upp online i både skritt o trav med många varvbyten för att hålla fokus på mig samt lägga energin på rätt grej. Det blir ju givetvis mer power på ett sånt ställe än på ridbanan och min nya tanke är att våga släppa fram det där och inte vara rädd för det. Att få den energin att bli positiv och inte en stressad negativ energi.

Idag höll vi oss i rätt sinnesstämning med enbart positiva känslor och jäklar vad kul vi hade! Det började med att Pila var tvungen att dra iväg lite hopp och skutt i traven på lina och jag log bara och inväntade avsaktning. Sen bytte vi varv och tog några travsteg för att bryta galenpannetankarna.

Pausade med gräsätning medan jag plockade fram tygel för arbete vid hand. Jobbade med skolorna runt björkarna kors och tvärs som det föll sig och Pila dansade fram. Hon hade så lätt för att ställa om, byta riktning, sätta under sig och det märktes att hon hade kul. Gjorde även några travuppgångar vid hand och det gick jättebra, även från skolorna. Ni må tro att hon växer bredvid mig när hon sätter sig mer på rumpan och vinklar bak!

Mys och gräsätning fick avsluta passet.

Jag gillar akademisk ridkonst, den bygger på hur man bäst utbildar sin häst utifrån dess fysiska förutsättningar. Men när det kommer till den mentala och känslomässiga delen av hur man bäst anpassar sin träning till den specifika hästen finns det inte så mycket att hämta, inte litteraturmässigt åtminstone. Är ni av motsatt mening får ni gärna tipsa mig! Istället hämtar jag inspiration och tankar på annat håll, från kraftskapande ridning, modern ridning (kanske inget myntat uttryck men jag tänker på t.ex Gryning, Caro-Lina Akademin mfl), frihetsdressyr, Parelli, Dressage Naturally etc.

Satt och förkovrade mig på internet igår och hittade en del tänkvärt som jag tar med mig, speciellt för Pilas del.

The Game of Contact, hittar inga bra beskrivningar på detta tyvärr men skulle vilja undersöka det närmare.

Värm upp hästen online i både trav och galopp innan du sadlar, släpper många spänningar i hästkroppen.

Hästen kan känna sig klaustrofobisk med för mycket kontakt. Dock är en stadig mjuk kontakt att föredra, bli inte på/av i tygeln. Vem vill hålla någon i handen som ena stunden kramar hårt och andra stunden inte håller i alls?

Vikten av att rida framåt. Vi vill gärna hålla tillbaka extroverta hästar som vill springa på. Det skapar oharmoni mellan häst och ryttare. Hästar strävar efter att alltid vara i harmoni, men vi måste först visa att vi förstår dem och själva hamna i harmoni med dem. Att hålla in en sådan häst skapar också klaustrofobi. Om hästen är spänd och obekväm så kan vi aldrig börja arbeta mot någon samling eller ens samspel. Först måste vi ta hand om den mentala och känslomässiga biten av hästen, innan den fysiska. Om din häst höjer huvudet när du ber om trav, be den om att successivt öka traven tills hästen sänker huvudet och börjar slappna av. Detta görs på volt med mycket extroverta hästar. När hästen börjar länga sig, stanna och ge beröm/godis. 

Fluid rein, att stretcha in i bettet. "Smek" tyglarna mellan dina fingrar, nerifrån och upp. När hästen länger sig och söker kontakt, låt den vara stilla i längning. När hästen åter tar upp huvudet, släpper kontakten återgår du till att smeka tygeln.

När hästen blir spänd/stressad/nervös/går för fort, vänd på bakdelen ett halvt varv med nosen mot staketet. RB blir LB. 

För min del är det viktigt att hitta såna här strategier som kan hjälpa mig hantera stressade situationer, de gånger det inte bara räcker med att andas och connecta mentalt. Jag vill veta vad jag kan göra för att stötta hästen mentalt.