Det råkade bli ett pass med Pila idag för min del och för de som är insatta i dressyr vet ni att man pratar om att höja sin lägstanivå. Just detta kände jag idag, även när vi trillade av den smala linan av balans så blev det inte lika dåligt som innan. Och de stegen när allt stämmer är som ljuv musik! Jag bara sitter med i hennes rörelser. Böjning, sökning och friheten i bogarna är betydligt stabilare. Traven börjar komma med längre intervaller även i höger varv och jag kunde hjälpa henne i igångsättningen genom att flytta henne utåt mot en öppna. Öppnan på rakt spår kom dessutom så otroligt fint idag när jag flyttade bak inner skänkel och hämtade hennes inre bakben mot tyngdpunkten.

Under ett tillfälle fick de utsläppta hönsen och den galna tuppen spel. Kacklandes kom de farandes in på ridbanan och hade sikte mot barnvagnen där Lisen sov. Ingen bra idé tyckte jag så jag och Pila lekte "chicken-horse" och vallade dem åt andra hållet. Pila blev lite spänd men inte på ett oroligt sätt, tror faktiskt att hon gillade utmaningen. Kul hade vi iaf! Satt med ett smile på läpparna hela passet, hon VILL och VILL hela tiden :-)

Fröken hade rejält med energi idag men skötte sig felfritt när vi körde long reining som uppvärmning innan ridningen. Anledningen var egentligen att jag ville göra " min grej" men närma mig tömkörningen för att se om jag gör något som Torbjörn kan ha nytta av. Det jag spontant kan tänka på är utrustningen, jag använder ett rakt bett med viss hävstång på i vilket jag kan be henne tänka nedåt-framåt på. I halterna ger jag henne gärna tid att reagera rätt på bettet genom att jag lätt vibrerar i tygeln. När vi går fram ur halten ber jag henne gå enbart genom min energi framåt. Jag ger henne chansen att svara på detta innan jag fysiskt lutar mig framåt, till sist gör jag ett mycket svagt "snutt-ljud" med munnen. Pila är så ljudkänslig. När jag går rör jag mig gärna långsamt, tanken är att vi ska lunka och bara njuta av tillvaron. Avslappning. Jag försöker inte gå i kapp henne, hinner jag inte med får hon stanna upp. Ja så gör jag, inget är bättre eller sämre än det andra. Men genom att utforska hur vi gör på olika sätt kan vi hitta små detaljer som kan förändra.

För den som orkar finns det film, fem minuter i motljus med korta snuttar med ett ekipage på långt håll ;-) Kommer i nästa inlägg.

Vilken givande middagsstund vi hade idag när Pila var på körträning för Pelle Karlsson hemma på ridbanan! Pelle är en fantastisk hästmänniska utifrån det lilla jag sett och pratat med honom. Allt ska gå lugnt tillväga och han vill inte bråka med hästarna på något sätt. Jag har full respekt för honom och hans oändliga erfarenhet och kunskap.

Pelle hade sett en ridfilm på mig och Pila och idag fick jag stort beröm för mycket trevlig ridning. Jag växte väl minst en meter!

Och Pila och Torbjörn skötte sig så himla bra idag, jättekul att se!! Pelle tog till en något annorlunda träningsmetod, underbart med människor som tänker utanför rutan. Pila behöver hitta ett mönster där hon lär sig att slappna av och ärligt sänka huvudet i och omkring linorna. Därför fick jag den fina uppgiften att locka och mata henne med hö medan hon stod och även startade mellan linorna. Resultatet blev klockrent, Pila slappnade av och skrittade iväg helt avspänt. Nu ska vi bara fortsätta med denna fina träning så att Torbjörn kan sköta det själv.

Grimman satt ju rätt okej. Nu ska vi göra en i riktigt rep också!

Såhär fin blev Odette i sin nya repgrimma som dessutom satt som en smäck! Nu ska det knytas en kapson till lilla damen.

Den här flätningen funkar visst också utmärkt för att fästa en kapsonring. Kanske en constrictor ovanpå detta som förankring?

Tänk vad kul det här var!

Min första constrictor-knop, sitter som berget runt runda föremål!

Mycket användbar för att tex sätta fast kapsonringar. Bild lånad från Bitless art of riding.

Nu har jag kikat på fint dekorerade repgrimmor och knutna repträns både länge och väl. Igår hittade jag en fantastisk youtube-kanal som visar massor av olika flättekniker så äntligen kan jag också!

Rätt nöjd med första försöket där shettisen Odettes grimma blev pimpad.

Får börja kika efter lite andra roliga rep bara så att allt inte behöver vara rött eller rosa. Och vet ni, detta innebär att jag kan göra mitt eget cavemore i rep!

Telefonsamtal kan vara som näring, några droppar i en knoppande blomma som slår ut. Visste ni att jag skrev en del poesi som ung?

Samtal med Karin är fantastiska. Redan på förhand vet jag att jag kommer ta till mig något nytt. Kunskap och erfarenhet samsas med varann samtidigt som hon ställer de kritiska frågorna och får mig att vända huvudet ut och in.

Vi pratade om hästen som spejare. Vad märkligt att vi är tre personer som kommit i samma tankebanor vid samma tidpunkt. Hästen som flyktdjur, hur hanterar man det, när gör man vad, upprepa ett mönster och försöka utvidga komfortzonen. När man på förhand vet att läget inte är optimalt, kräv kanske ingenting mer. Att hitta lugnet. En häst som reagerar eller som agerar.

Vad är meningen med vår ridning? För första gången hör jag orden utveckling och glädje ställas som motsatser. Att sträva efter utveckling kan ge stress och prestationsångest. Att sträva efter att ha roligt kräver egentligen ingenting. Vad tror ni ger den största utvecklingen?

Nåja, den kanske blir sliten med tiden i varjefall! Om jag knyter några stycken borde de ju bara bli bättre kan man tycka ;-)