Utifrån dagens ridpass på banan skulle jag säga att vi är redo för den kommande AR-clinicen. Herr G skötte sig strålande!

Tränsade på med kapson och stång idag efter tre pass på tränsbett och nog har det arbetet fått avsett effekt. Böjningen var riktigt bra och genom stången kunde vi även få till en bättre sökning. Goliath lyssnade otroligt fint och samlade sig där han skulle och slappnade av när jag bad honom om det.

Jobbade mycket med skolorna i relativt samlad skritt. Skolorna på volt var mycket trevliga, har nog aldrig fått till så bra slutor som idag. Vänster öppna var lite trixig där han hellre förböjde sig än lyfte upp ytterbogen, men efter en check av min egen position fick vi även till den så att innerbak kom på plats. Lade in ett par volt tillbaka med piruett-tänk som vi klarade lysande och gjorde även fina byten genom volten i skritt.

Fokus för dagen var att bara ta det lugnt, låta honom hinna med att placera sig rätt och vara riktigt noga med min egen placering. Jag var till exempel väldigt nöjd med mina vändande ytterhjälper samt riktning av överkroppen. För att behålla lugnet tog vi även paus i en halt efter varje övningsstund.

Upp i trav tillät jag hellre att han saktade av till skritt när han inte orkade hålla takten eller placeringen, istället för att bli stum och springa iväg. Fungerade väldigt bra och Goliath behöll böjningen nästintill hela travövningen. Även om han saktade av till skritt ett par gånger så märktes det att han verkligen ville jobba igenom hela kroppen och bära vikten med innerbak. Han är såå maffig när han sätter den sidan till   Lade in minska-öka volten, ett varv på mindre volt, vända igenom volten och tillåta stor väg så att han orkade hålla traven och sen fick det vara bra. Går det sådär bra ska det minsann belönas!

Avslutade med att samla några steg i skritt på fyrkantsspåret. Eftersom han gärna bjuder på skolor när vi samlar på voltspåret använde jag staketet och den tydliga riktningen framåt till att få plats på alla ben samtidigt som vi samlade. Funkade kanon!

Jag hade en riktigt nöjd och psykiskt trött häst efter passet, även om han inte var det minsta svettig.

--------------------------------------------------

Något annat som i alla fall snart är redo är kvällens maträtt, både gott och enkelt!

Kyckling i ugn med sambal oelek

1. 1. Lägg kycklingdelarna i en stor ugnsfast form. Blanda creme fraiche, soja, sambal oelek och grädde i en bunke och rör om. Häll sedan över kycklingen.
2. 2. Tillaga i ugn 175 grader i 1,5 timma. Servera med ris och en sallad.

Vill man inte ha kyckling går det lika bra med benfria kotletter eller fläskfilé. I kvällens form slank det även ner två gula lökar och minimajs. Kan ju aldrig skada, tänkte jag. Jag rekommenderar också att ha rejält av såsen även om man inte tar lika mycket kött. Enjoy   

Det är inte bara gamla travare som breddar bak, även gravida kvinnor har visst en tendens till detta!

Något som en av mina kära kollegor glatt råkade kläcka ur sig häromdan när hon såg att min mage växer och växer. "Det är inte det enda stället som har växt!" Hon sa det i all välmening och med tanke på hur högt i tak vi har det på vår arbetsplats och att jag själv också kan kläcka såna kommentarer skrattade jag lika gott som henne. Tydligen kom dock kollegan på att det kanske inte var världens snällaste sak att uttrycka sig om så dagen efter kom hon med ett hjärtformat fat fullt med smarriga Plopp på   Jag hade dessutom klippt håret på henne så kommentaren var väl kanske inte enda orsaken till gåvan. Men ack så glad jag blev - hon får gärna komma med fler kommentarer!

Någon som inte breddade bak igår var min taggade mr G. Vi tog en tur i skogen och som vanligt direkt efter verkning var han lite smått ömfotad, men bättre än sist. Där det var lite isigt och hårt traskade han försiktigt men på skogsstigarna var det inte bekymmer. Fick oss till och med en liten galopp, men det tog några fattningar eftersom han blev rätt speedad när han förstod vad som komma skulle.

Sen stod vi till herrns förtret och badade fötterna i bäcken några minuter. Jobbigt att stå still när man står i svängen till hemväg såklart. Men han höll sig där han skulle i varje fall och passade på att plaska och stänka med hovarna när han blev uttråkad. Solen sken, fåglarna kvittrade, bäcken porlade...härligt!

På hemvägen blev det skritt och jag lade in lite skrittarbete. Först bara böjning åt båda sidor och jag var noga med min egen kropp och att behålla böjningen tills jag bad om byte. Funkade riktigt fint och vi gjorde även halter med bibehållen böjning, likaså i igångsättningen. Utnyttjade sen det lite hårdare underlaget sista biten till att samla i skritten och länga genom att bara föra fram handen och samtidigt behålla sökningen genom sätet. Han var faktiskt rysligt fin och uppmärksam på jobbet. Lade in ett par öppnor och slutor som gick strålande. Påmindes än en gång om hur viktigt det är för honom att arbeta mer samlat i skritten kring skolorna för att han ska klara av att koordinera sina rörelser.

Kunde heller inte låta bli utan att be om en travigångsättning ur samlad skritt genom taktsättning med mitt säte förstärkt med smackning i travtakt. Det tog oss ett par meter och jag fick känna av hur mycket jag kunde släppa på framåt för att vi skulle få trav men ändå behålla samlingen. Riktigt nöjd med vår prestation   

Idag blir det vila igen för jag har kvällsmöte och vill dessutom ge honom en chans att ställa om hovarna lite mer. I morgon blir det förhoppningsvis ett pass på ridbanan med stången på. Blir intressant att se om tränsbettets lösgörande effekt håller i sig även när vi byter till kapson och stång. Fokus på skrittarbetet med tanke på hovisarna. De måste dock röras på så att cirkulationen fortsätter och han blir mindre öm.

(Det ska bli spännande att se vad jag tog för smileys när jag kommer hem till en dator som kan röra på gubbarna, jobbdatorns prestanda är icke den bästa!)

Efter en turbulent arbetsdag är det skönt att komma hem och läsa insändaren från Erik C i tidningen Förskolan nr 3 2011.

"Acceptera inte usla arbetsförhållanden!

Jag har hört förskollärare klaga. Privat. Ofta. Men inte på jobbet, verkar det som. Förskollärare befriper visst inte hur en fackförening fungerar och vad man kan kräva för medlemsavgiften. Hur kommer det sig att förskollärarna snällt fortsätter att jobba i allt för stora barngrupper i usla lokaler och med chefer som inte vågar eller orkar ta strid uppåt? hur kommer det sig att vuxna normalbegåvade människor går med på att barnen sitter på små låga stolar vid små låga bort när de leker och äter? Att kröka rygg är inte bara ergonomiskt förkastligt - det anses som förnedrande också.

Vad gör förskolläraren om ljudnivån är för hög? Klagar? Kanske det, och då delar ledningen ut skumgummiproppar att stoppa i öronen. Får barnen också skumgummiproppar?

Lösningen borde naturligtvis vara mindre barngrupper, fler rum, akustikåtgärder och kanske rent utav lite tuffare pedagogik. Barn kan faktiskt lära sig ett hänsynsfullare och stillsammare beteende. Ledarskap - vad är det? Kan det handla om att arbeta för medarbetarnas bästa? Eller handlar det bara om att producera billigast möjliga barnförvaring?

God arbetsmiljö kostar pengar men det är billigare att slita på personalen. På de flesta förskolor så finns det pinsamt nog inga fackombud. Och nu ska regeringen tillsätta en utredning om arbetsmiljön i förskolor och fritidshem samtidigt som de hävdar att man inte kan tillämpa hela arbetsskyddslagen.

Ja, ni tjejer och killar, ni är en ömklig skara. Varför kräver ni inte åtminstone era grundläggande rättigheter? Det handlar inte om att göra revolution. Det handlar om att kunderna, det vill säga, samhället och föräldrarna måste betala vad det kostar för att förskolepersonalen ska få drägliga arbetsförhållanden. Gå inte med på några utdragna förbättringsprocesser, sådana blir aldrig klara. Fort ska det gå! Men det blir inget av om det inte görs kollektivt. Vem eller vilka sätter i gång?"

Jag hoppas att jag har citerat allt korrekt.

Tänker inte kommentera vad jag instämmer i och inte, men sådana här texter ska läsas av fler än av bara förskolepersonal....

Efter en stressig dag på jobbet fortsatte jag stressad iväg till stallet för verkning av min lilla ponny med sina små ponnyhovar. Det är så häftigt att följa utvecklingen av hur en häst förändrar sina hovar till hur den själv vill att den ska vara för att fungera optimalt. Eftersom vi hållit verkningsschemat med strikta 5-6 veckors mellanrum samt att jag hållt efter med raspen var och varannan dag har det hänt massor i hoven!

Plötsligt ser vi tydligt en ny hovvinkel ta form, nästan halva hoven har redan fått en brantare vinkel. Det kommer i längden innebära att hovarna kommer bli brantare, trakten kommer kortas av ännu mer och hovarna kommer bli små rara shettishovar. Min hovvårdare förundras varje gång över hur små Goliath vill ha sina hovar. Sen är han ju en liten kallblodstravare också så det har ju med saken att göra.

Det mesta jobbet för dagen var att ta och raspa på trakterna, som jag behöver bli duktigare på att underhålla. Sen hade strålen flytit ut åt sidan på ett par håll samt att det behövdes ta bort gammalt hovmaterial kring sidofårorna. Försöker lära mig så mycket jag kan nu innan jag förhoppningsvis går en av Svenska Hovskolans verkningskurser. Ser verkligen fram emot den kunskap den kursen kommer innebära. Det är otroligt intressant! Tilläggas skall för alla er anti-barfota-anti-kortutbildadehovverkare att föreningen och dess utbildningar är godkänd av Svenska Djurskyddsmyndigheten och är alltså inget humbug av något slag.

Nu måste jag sannerligen göra mig fin, en ny dag väntar och jag har stängning på förskolan. Men till kvällen blir det i alla fall lugnt.

...är väl inte det första man ska göra. Men nu är det faktiskt dags!

Om allt går väl så kommer det förhoppningsvis dimpa ner en liten bebis här i familjen. Märkligt men sant    Speciellt med tanke på hur oförskämt bra jag har mått hela tiden. Nu har ni icke-hästintresserade i varje fall en till sak att läsa om här   

Eftermiddagsturen på hästryggen var riktigt härlig må jag säga! Och trevligt sällskap fick vi av Fia och Fräsen. Det riktigt märktes på hästarna att de var glada att få komma ut tillsammans och än bättre blev det när vi red en runda förbi deras gamla stall i Silverhöjden. Båda hästarna föll spontant in i trav med jämna mellanrum och Goliath blev riktigt besviken när han var tvungen att skritta därifrån.

Goliath ser ut som en liten plutt :)

Utsikten är rätt fin i verkligheten med berg runt omkring.

Fröken Fia och Herr Fräs

Här är vi på väg mot gamla stallet, först förbi sågen. Redan där var hästarna taggade och Goliath travade lyckligt iväg flera gånger :)

Några fulbilder ska vi väl också bjuda på!

Nu när ni varit så duktiga och läst igenom hela inlägget ska vi väl återkomma till själva rubriken för inlägget. På förmiddagen träffade vi på grannen mitt över gångvägen mellan husen och han visade oss glatt att vi haft älgbesök under natten/morgonen. Bara två meter från husväggen utanför vardagsrummet hade det gått en stor älg som genat över tomterna och ut i skogen. Spännande, tyckte vi allihop!

Ikväll när jag och maken satt och åt vår kvällsmat i tv-soffan ute i vardagsrummet sätter vi plötsligt båda två maten i halsen och stirrar i total chock ut genom fönstret. För där kikar en lika chockad stor älgfru rakt in genom rutan innan hon graciöst travar iväg genom trädgården, över gångstigen och in i nästa trädgård som gränsar till skogen. Jag och maken vände oss mot varann och brast ut i ett gapskratt. Tala om chockartat! Tilläggas skall att fru älg var en riktigt stor madam, synd att min kära far inte var här med....   

Jag och maken är i shoppingtagen :) Det hela började med ett nytt golv i sovrummet, sen beställdes garderober, vi råkade impulsköpa en fåtölj och idag hämtade vi hem vår nya spis.

Fåtöljen har maken lagt beslag på (eftersom jag tagit över schäslongen på soffan).

Egentligen hade vi en fungerande spis, men en av plattorna började värma ojämnt och vem vill ha en gammal ful när man kan införskaffa en snygg och modern :)

Liite häst måste jag ändå få skriva om :) Tog ett pass från marken på ridbanan igår med herr G och han var så lugn och stabil. Böjningen satt som en smäck, skolorna var fina och traven....det händer ju verkligen grejer där! Ute på volt där han skötte sig mer själv höll han böjningen och det lugna tempot med de svingande bakbenen var som ren honung. Det är ju så häftigt när hästen verkligen imponerar på en!

Gjorde även några travövergångar på en liten volt där jag bad om större böjningen och mer arbete från innerbak, och Goliath tog i och var skitsnygg rent ut sagt. Jobbade bara tre-fyra steg med en sån krävande uppgift men det märks att han börjar få till både teknik och styrka.

Idag verkar det som att vi ska få sällskap ut av Fia och Fräsen i solskenet. Man får passa på för i morrn är det mulet igen.

Alla som inte är hästintresserade kan hoppa över det här inlägget då... ;)

Tog ett halvtimmas pass på ridbanan igår med herr G, trots snöstorm och allt. G var riktigt cool redan innan och väl uppsuttet visade det sig att han var både balanserad och stabil. Han förtjänade en stor guldstjärna! I skritten tog han böjningen direkt, klarade skolorna betydligt bättre än vanligt och han var varken tung i handen eller för framåt.

Upp i trav tog det ca fem minuter innan han var mjuk och följde böjningen. Stor utveckling sen sist! Tyvärr så sluttar ridbanan på halva volten och då orkar han inte riktigt hålla formen själv utan skjuter ut innerbog och far upp med huvudet. Jag fick träna på att bli lite kvickare i att känna av när han behöver stöd och fick till det rätt bra några gånger. Fick sitta till och samla upp honom lite mer innan utförskurvan samtidigt som jag förtydligade böjningen.

Det är lite kul för när han verkligen går rätt och jobbar på bra med de rätta musklerna tar det oerhört mycket kraft och energi av honom så jag får faktiskt driva på honom med röst och i något fall även en skänkel för att hålla igång. Tänk att behöva göra det på en häst som varit så speedad som han :) Efteråt när vi skrittade av och jag hoppade av honom syntes magmusklerna tydligt och halsen var sådär härligt platt som den ska vara när han söker sig ned och verkligen lyfter hela överlinjen. Duktiga hästen!!

Passar på att länka till ett inlägg som Markus Holst skrivit med flera bra poänger: http://blogg.markus.ridakademi.se/artikel_3192/Gymnastik+eller+estetik%3F

I eftermiddag blir det uteritt i skogen, hoppas att det för tidigare aprilvädret behandlar oss vänligt!