Medan hästägaren var barnvakt verkade jag två rara ponnyer här på förmiddagen. Eftersom ponnyernas hovar finns med tidigare här i bloggen kör vi på en uppföljare i bilder. Ser att jag skulle ha format hovväggen vid trakthörnen bättre och det skiljer på några mm hur långt jag har dragit tillbaka trakterna på vissa hovar. Att analysera och hitta fel gör att jag förbättrar mig till nästa gång!

Först ut är russet Simba som har hårda hovar men strålröta, som så många andra. Han har även fått fickor på framhovarna mellan yttre och inre hovväggen. På hans högra fram tog jag ur så mycket som möjligt ur fickan i juni och nu kom jag ända ner till botten. Så snart har fickan läkts!

Sen var det shettisen Twix tur. Han har från början haft riktiga ankfötter och eftersom han ömmar väldigt mycket efter verkningarna tar vi lite i taget så att han ska visa hur han vill ha sina hovar och faktiskt kan använda dem. En ömfotad häst är mycket svår att motionera, och det krävs motion och cirkulation i hoven för att hoven ska utvecklas. Tyvörr var jag inte med ända från början på dessa hovar men ägaren kan konstatera att de har breddat sig en hel del. När strålen så småningom också kan börja arbeta kommer han heller inte slita lika snett på sina hovar. Till såna här hovar kan man med fördel använda sulor eller boots för en snabbare återhämtning.

Sen måste jag erkänna att jag är lite smått kär i den här shettisen. Han är en stor och maffig modell med rejäl vilja men samtidigt väldigt mysig och social. Drömma kan man alltid