Kunskap ger välmående hästar!

Ett klipp om hur man lätt underhåller sin hästs barfotahovar. Givetvis inget som ska prövas hur som helst utan en kunnig, utbildad person ska sköta hästens hovar och visa dig ordentligt hur du med små putsningar kan underhålla hoven.

Flera intressanta klipp, en del har legat upp tidigare. Jag tyckte det var intressant att se de olika stötnedslagen hos en barfotahäst och en skodd häst. Nytt material för mig.

Idag var en bloggrik dag. Man får passa på när andan faller på och tiden infinner sig :)

Sitter och bläddrar på tuben och hittade på den här underbara tjejen. Visst är hon duktig?!

Idag var hästen inte gladpigg utan bara drygpigg. Men det kunde man ju inte ana när man kom upp till pållarna i lösdriften där de stod och slumrade i solen. Jag värmde mina händer en stund i den varma hästpälsen innan jag lyckades få med mig herrn ner till stallet. De andra pållarna stod tacksamt kvar och insöp alla vitaminer de kunde få.

Drygpellen var lite ömfotad efter verkningen i onsdags, märktes inget av i djupsnön men ute på den plogade grusvägen trippade han lite försiktigare. Han fick dock skritta på som han ville och gå i kanten när det passade, det är trots allt viktigt att få lite hårdare underlag också för att få igång blodcirkulationen. Det har varit likadant de andra verkningarna också och ömheten har gett med sig efter några ridturer. Goliaths hovar fick förresten stort beröm av Ove på Svenska Hovskolan, det var någon liten detalj som Mikaela kunde se över men annars hade han riktigt bra hovar. "Framtida stenkrossare" stod som en kommentar till ett av mina foton på Gs hovar.

Ut på tur kom vi iaf och vi tog även en trav där det inte var så isigt och tunt med snö. Med espaniolan på ryggen söker han sig så fint, tappar dock när han inte orkar hålla vänsterbenet på plats, men det går snabbt att rätta in i ledet igen. Blev några skolor på bort- och hemvägen. Det blev också en rejäl temposkillnad på hemvägen för plötsligt hade han nästan inte alls ont i hovarna utan skulle takta på som en furie. Hm...Vi blev lite osams där ett tag. Jag vände helt sonika tvärt om och skrittade bortåt en bit. Oj så glad han blev, fjantpellen! Hemåt igen och så gott som samma visa. Begärde halt och där stod vi sen och testade varandras tålamod. Han skakar på huvudet och står på helspänn, så fort jag rör mig en mm ska han framåt eller börja trampa runt med bakdelen i protest. Men jag höll mig cool och flyttade envist tillbaka den där rumpan och till slut stod han still med en kort ro i kroppen och då fick han belöningen att gå framåt igen. Det är ju både positivt och negativt det där med energi, gillar iaf att han verkligen har suget framåt, bara han kunde ta sig tid att lyssna på mattes signaler också.

Blev lite trav hemåt sen igen och då manade jag på honom så att han verkligen fick springa på fort. Märks att han inte har någon större travar-anda för snart blev det galopp istället :) Tillbaka till trav och då fick han trava så långsamt han bara kunde. Kämpigt men nyttigt. Skritt hem på en halvsvettig häst som fortfarande var lika pigg.

Imorrn får det bli en ordentlig tempotur på förmiddagen så att vi får ur lite energi ur herrn. På eftermiddagen ska jag få äran att följa med min vän Anette till det stall hon rider i nu. Skulle tydligen finnas en kallblodstravare jag kunde låna och följa med ut på en tur. Spännande att rida en ny häst! Men det brukar ge sig när man väl suttit upp och skrittat några steg och känner vart man har hästen.

Glömde tillägga...att vi red ner oss i ett dike också. Nån idiot hade plogat vägen bredare än vad vägen faktiskt var och plötsligt försvann hela hästen under mig. Goliath blev nog lite paff för han stod helt still med snö upp till sadelkanten. Min första impuls var att sparka ifrån med mina fötter som nu befanns sig på vägkanten. Men eftersom de fortfarande befann sig i stigbyglarna var det liksom ingen idé. Bara att smacka på hästen lite glatt och be honom ta sig ur knipan på egen hand. Med en del stånk och stön lyckades han och verkade inte ha tagit någon skada mer än att han blev rätt överraskad :)

...skulle jag vilja arbeta med ridterapi. Vilket fantastiskt område som kombinerar det bästa man kan göra med hästar och den läkande förmåga dessa djur har på människor!

Föreningen Ridterapi för alla tillhandahåller både information kring ämnet samt länkar till föreningar runt om i vårt land.

En liten inspirationsfilm!

Det kanske kommer mera senare....